Maltas geologi

Maltas skapelse började för ca 30 miljoner år sedan, men geologiskt sett är Malta en mycket ung ö. De maltesiska öarna är en grupp små, låglänta öar som ligger nästan mitt i Medelhavet.

Öarna består av sedimentära bergarter, främst kalksten, som avlagrades i havet under perioderna oligocen och miocen. Det är anledningen till att det finns ett stort antal marina fossil, växt- och djurfossil i klipporna. Det är rester av organismer, t.ex. alger, blötdjur och tagghudingar, som bevarats i bottensedimenten och senare omvandlats till sedimentära bergarter.

Maltas yta

Här kan du läsa om Maltas bergsarter.

Globigerina kalksten

Kalksten är praktiskt taget Maltas enda naturtillgång. Globogerina kalksten är källan till Maltas honungsfärgade sten och används främst för byggnader - och har så gjort sedan urminnes tider.

Korallinisk kalksten

Den korallinska kalkstenen, både den nedre och den övre, bildades vid lågvatten och består av tång och skelettrester från alger, koraller och blötdjur.

Blålera

Blåleran på Malta har inget ekonomiskt värde eftersom den inte lämpar sig för keramiktillverkning. Däremot hindrar den regnvatten från att tränga djupt ner i kalkstenen. Detta gör att både flora och fauna kan överleva.

Green sand

Green sand eller grön sand kännetecknas av järnmineral. När området är nytt är det grönt, men när mineralerna är gamla oxiderar de och blir orange/rostiga. Öns sand är grön sand, som spolas ut i havet av regnvatten men förs tillbaka av havsströmmen.

Endast 2,4% av Maltas kustlinje består av sand.